Befolkningsökningen under 1800-talet i Sverige

Besvarad av Inga-Lill Lundgren
Fråga: 
1800-talet var tiden för den stora svenska befolksökningen. Vad gjorde ökningen möjlig?
Svar: 

Enligt Nationalencyklopedin finns följande orsaker till befolkningsökningen:
Dödlighet och medellivslängd: En kontinuerlig befolkningstillväxt började i Sverige omkring 1820, även om en inte obetydlig folkökning ägde rum redan under 1700-talet. Födelsetalen låg kvar på 30–35 ‰, medan dödstalen reducerades, från nära 30 ‰ till knappt 10 ‰ i början av 1950-talet. Likartad var utvecklingen i de flesta av de stater som numera benämns de västliga industriländerna. Sjunkande dödstal medförde en allt större naturlig folkökning, vilket medförde ett växande befolkningstryck i Sverige. Inte förrän på 1880-talet började födelsetalet minska. Därmed dämpades takten i den naturliga folkökningen. I alla åldrar ökade överlevnadsmöjligheterna samtidigt med industrialisering, jordbruksutveckling, förbättring av livsmedelstillgång, boende och hygien samt så småningom också bättre sjukvård. Framför allt minskade spädbarnsdödligheten drastiskt. Under senare delen av 1700-talet dog vart femte barn, under vissa år vart fjärde, före ett års ålder. År 2008 var siffran i Sverige 2 barn av 1 000, en av de lägsta spädbarnsdödligheten i världen. Den sjunkande dödligheten i alla åldrar har avspeglats i en ständigt växande medellivslängd. I Sverige var den under 1700-talet 30–35 år och uppgick 2008 till drygt 83 år för kvinnor och nära 79 år för män. Det är bara Japan som har högre medellivslängd.

I de flesta stater i tredje världen började dödligheten minska först efter andra världskriget men har därefter reducerats mycket snabbt. Detta är i första hand en följd av malariabekämpning, massvaccinering samt insatser av antibiotika och andra nya läkemedel. Försörjningsmöjligheter, näringsliv och levnadsstandard har inte förändrats i motsvarande grad. Den ökade överlevnaden – och därmed befolkningstillväxten – kommer således i många länder inte samtidigt med en verklig ekonomisk tillväxt, som fallet vanligen var i västerlandet. I världens fattigaste, krigshärjade länder är spädbarnsdödligheten fortfarande högre än 150 ‰, och i flera länder i Öst- och Västafrika ligger den på 100–150 ‰. I alla länder har medellivslängden ökat, men i många av de fattigaste länderna i Afrika har den ännu inte nått upp till 50 år.
Solveig Mårtensson

befolkning
http://www.ne.se/lang/befolkning
Nationalencyklopedin, 2011-11-15

Litteraturanvisning
G. Guteland m.fl, Ett folks biografi. Befolkning och samhälle från historia till framtid (1980);

E. Hofsten, Befolkningslära. Demografi för lekmän (1982);

H.R. Jones; A Population Geography (1990).

befolkning: Litteraturanvisning
http://www.ne.se/befolkning/litteraturanvisning
Nationalencyklopedin, 2011-11-15

Hör gärna av dig igen om du behöver mer information och vänd dig också till närmaste bibliotek så kan de ge mer hjälp.

Med vänlig hälsning
Bodens stadsbibliotek
Inga-Lill Lundgren
e-post inga-lill.lundgren@boden.se

14 november 2011 - 23:36

Kategorier